Sidas mål för utveckling

Världen har 2015 antagit 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och att verka för att de uppnås till 2030. De är en fortsättning på de åtta millenniemålen som nu utvärderas.

Millenniemålen har bidragit till stora utvecklingsframsteg i världen. Den extrema inkomstfattigdomen har halverats jämfört med 1990 års nivå. Trots att det är några få länder, som till exempel Kina, som står för en mycket stor andel av minskningen, så syns en positiv förändring i alla regioner i världen vad gäller andelen fattiga. Här kan du läsa mer om Millenniemålen.

Medan Millenniemålen fokuserade på fattigdomsbekämpning i världens fattigaste länder går de nya globala målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG:s) längre än så. Ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling utgör den röda tråden, och ambitionen är att nu ska all form av fattigdom utrotas – överallt. De nya målen har större fokus än Millenniemålen på miljö och hållbarhet samt frågor som samhällsstyrning och mänskliga rättigheter.

Målen är universella – de gäller både höginkomst- och låginkomstländer. Medan fattigare länder ställs inför stora utmaningar att utrota fattigdom och hunger, kommer det att krävas ansträngningar av de rika länderna för att nå en hållbar konsumtion och att begränsa klimatförändringarna.

De nya globala målen för hållbar utveckling antas av världens ledare i slutet av september 2015, och ska gälla fram till 2030.

1. Utrota fattigdom i alla dess former, överallt.
2. Utrota hunger, uppnå matsäkerhet och förbättrad kost samt främja ett hållbart jordbruk.
3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.
4. Säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
5. Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors ställning.
6. Säkerställa tillgänglighet och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.
7. Säkerställa tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.
8. Främja kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla.
9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
10. Minska ojämlikhet inom och mellan länder.
11. Gör städer och boplatser inkluderande, säkra, flexibla och hållbara.
12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
13. Vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter.
14. Bevara och hållbart nyttja hav, sjöar och marina resurser för hållbar utveckling.
15. Hållbart skogsbruk, stoppa ökenspridning, bromsa och vända markförstöring samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, ge tillgång till rättssystem för alla och bygga effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer.
17. Stärka verktyg för genomförande och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Men fortfarande lever runt 1,2 miljarder människor i extrem inkomstfattigdom. Klyftorna växer både mellan och inom en stor andel av världens länder. Och vi står inför enorma utmaningar vad gäller klimatförändringar och dess konsekvenser. Mycket återstår att göra.

Det första målet handlar om att utrota världens fattigdom och hunger. Även om det har reviderats till att bara innefatta en halvering av de extremt fattiga i världen. Trots att man har bedömt att man har halverat den extrema fattigdomen från år 1990 till 2010 räknar man att det fortfarande finns 1.2 miljarder människor som lever i extrem fattigdom.

Mål 2 och 3 hänger bägge ihop med hållbar utveckling och att se till att utsläpp minskar och att jordbruk, industri och djurhållning kan ske på ett hållbart sätt. Det här kan du läsa mer om i geografiavsnittet på den här sidan.

Det fjärde målet handlar om alla barns rätt till utbildning. Trots att arbetet går åt rätt håll och man räknar att 90% av jordens barn har möjlighet till att sluföra grundskoleutbildningen så innebär de 10% som inte får gå i skolan i siffror att 58 miljoner barn inte går i skola. Man räknar att 126 miljoner människor fortfarande är analfabeter, trots att man även här kan se en progression och utveckling.

Mål 5 handlar om att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Även om det är svårt att mäta statistiskt har FN fokuserat på att se hur stor andel kvinnor/män som genomgår grundskoleutbildning, högre studier motsvarande universitet/högskola, lönearbetar och deltar i de lokala parlamenten. Endast 17,2 % av världens ministrar är av kvinnligt kön.

Eftersom många av de nya målen precis är antagna är det omöjligt att redan nu utvärdera arbetet. Ser man tillbaka på millenniemålen så uppfylldes många av dessa inom tid, även om några finns med även i de nya målen. Några av millenniemålen som är intressanta att titta närmare på är intentionerna att:

Minska barnadödligheten

Barnadödlighet definieras som antalet barn som dör innan de hunnit fylla 5 år. Enligt millenniemål 4 ska barnadödligheten ha minskat med två tredjedelar till 2015. Barns hälsa förbättras snabbt på många håll i världen. Även om barnadödligheten sjunker går det inte tillräckligt fort för att det globala målet ska hinna uppnås i tid. Om millenniemål 4 ska nås behövs ökade insatser mot de sjukdomar som tar flest barns liv. Tillgång till vaccinering, insektsdödande myggnät och mediciner har gjort och kan göra ytterligare stor skillnad.

Lunginflammation, diarré och malaria orsakar merparten av alla dödsfall bland barn. Omkring 2,9 miljoner barn dör under sina första 28 dagar i livet. De flesta av dessa barn kunde ha räddats genom förebyggande åtgärder och behandling till låg kostnad.

Många av dödsfallen inträffar bland redan undernärda barn som bor i låginkomstländer där infektionsrisken är hög. Alltför många barn föds dessutom utanför vårdinrättningar, trots att detta ökar globalt sett.

Förbättra mödrahälsan

Per 100 000 levande födslar har den globala mödradödligheten minskat från 380 till 210, en minskning med 45 procent, sedan 1990. I utvecklingsregionerna är mödradödligheten dock fjorton gånger större än i de utvecklade områdena i världen.

Skillnaden är även stor mellan världens länder. I Sierra Leone, där mödradödligheten är högre än någon annanstans i världen, dör 1100 kvinnor per 100 000 födslar, att jämföra med Vitryssland där endast en kvinna dör per 100 000 födslar.

Även om stora framsteg har gjorts ligger minskningen långt under den minskning på 5,5 procent årligen som krävs för att målet ska nås i tid till 2015.

Många dödsfall hade kunnat undvikas. Ökad kunskap om och tillgång till, preventivmedel samt övrig reproduktiv vård har visat sig vara av största vikt. Förebyggande mödravård, bättre förlossningsvård och breda satsningar på familjeplanering kan förhindra tiotusentals dödsfall varje år.

Stoppa spridningen av HIV och Aids

Kampen mot hiv och aids har gett betydande resultat och idag smittas allt färre människor av hiv-viruset. Även om allt färre smittas ökar fortfarande antalet människor som lever med hiv/aids runt om i världen. Det beror till stor del på att fler smittade idag har tillgång till bromsmediciner som gör att de lever längre.

Runt 35,3 miljoner människor levde med hiv 2012 och fler än 22 miljoner av dessa lever i Afrika söder om Sahara. Bromsmedicinerna beräknas ha räddat 6,6 miljoner liv sedan 1995

Under 2012 nysmittades uppskattningsvis 2,3 miljoner människor och 1,6 miljoner människor dog av aids-relaterade sjukdomar. Afrika söder om Sahara är den region som är mest utsatt med 70 procent av alla nya hiv-infektioner under 2012.

Antalet aidsrelaterade dödsfall var som störst år 2004, då 2,2 miljoner människor dog i sjukdomen. Trots minskningen sedan dess är hiv och aids fortfarande den infektionssjukdom som leder till flest dödsfall världen över.

Smittan minskar bland barn – ändå är kvinnor och unga mest utsatta

Antalet aids-relaterade dödsfall har minskat kraft bland barn. Huvudorsaken till detta går att finna i utvecklingen av effektivare metoder för att förhindra smittoöverföring från mor till barn. Ändå dog cirka 210 000 barn av aids-relaterade orsaker under år 2012, samma siffra under år 2005 var 320 000.

Nästan en fjärdedel av alla dem som lever med hiv är under 25 år.

Unga människor nysmittas också i större utsträckning än äldre. Kvinnor är dessutom mer utsatta än män då 51 procent av de som lever med hiv är kvinnor.

Att ha kunskap om hur smittan sprids är ett första steg mot att minska spridningen. Även om framsteg har gjorts på informationsområdet kvarstår stora utmaningar. I Afrika söder om Sahara har endast 39 procent av männen och 28 procent av kvinnorna i åldern 15-24 år grundläggande kunskap om hiv.

Säkra en hållbar utveckling

Hur mäter man ”miljömässigt hållbar utveckling”?

De delmål och indikatorer som finns för millenniemål 7 täcker en rad olika områden; År 2015 ska principerna om hållbar utveckling ha integrerats i länders politik och trenden med minskande biologisk mångfald ha vänt.

Andelen människor som saknar tillgång till rent dricksvatten och sanitet ska också ha halverats.

Dessutom ska livsvillkoren för minst 100 miljoner människor som lever i slumområden ha förbättras avsevärt till 2020.

Begränsa framtida effekter på klimatförändringen genom att minska utsläpp av växthusgaser.

I och med att koldioxidutsläppen fortsätter att öka, inte minst i utvecklingsländerna, behövs fler insatser för att utveckla renare teknik och bränsle. Även de rika länderna har ett stort ansvar för att minska sin energikonsumtion och sina utsläpp av koldioxid.

År 2011 uppgick de globala utsläppen av koldioxid (CO2) till drygt 32,2 miljarder ton. Det innebär en 46-procentig ökning jämfört med 1990 års nivå.

Utsläppen per capita är fortsatt högst i de utvecklade länderna – omkring 11 ton CO2 per person 2011, jämfört med omkring 3 ton i genomsnitt per person i utvecklingsländerna.

Vatten och sanitet

Allt fler människor har tillgång till rent vatten. Omkring 2,3 miljarder fler människor har fått tillgång till förbättrat dricksvatten sedan 1990. Det innebär att delmålet har uppnåtts. 748 miljoner människor förlitade sig 2012 dock fortfarande på osäkra vattenkällor. 173 miljoner av dessa fick sitt dricksvatten direkt från floder, bäckar och dammar.

Sanitetsmålet går långsammare. Mellan 1990-2012 har nära 2 miljarder människor fått tillgång till toaletter eller andra former av förbättrad sanitet. Fortfarande lever 2,5 miljarder människor med otillräckliga sanitära förhållanden och en miljard människor uträttar fortfarande sina behov i det fria.

Slumområdena växer

Slumområden karaktäriseras av brist på grundläggande tjänster och tillgång till dricksvatten samt otillräckliga sanitära förhållanden. De har osäkra boendeavtal och är trångbodda. Delmålet om förbättrad levnadsstandard för 100 miljoner människor i slummen är uppnått men antalet som lever i slumområden ökar. 2012 uppskatades antalet människor som bor i slumområden till 863 miljoner, att jämföra med 650 miljoner 1990 och 760 miljoner år 2000.

Den biologiska mångfalden i fara – trots insatser

Ett delmål för millenniemål 7 är att se till att bevara, eller åtminstone minska förlusten av, den biologiska mångfalden.

Även om skyddet av biologisk mångfald har förbättrats, delvis tack vare de insatser som gjorts inom ramen för millenniemålsarbetet, fortsätter variationsrikedomen bland levande organismer ändå att minska.

Öka samarbetet kring bistånd och handel

Trots att det totala biståndet i världen var högre än någonsin 2013 (134,8 miljarder dollar) är det bara bråkdelen av alla löften om bistånd som har infriats. Till exempel lever endast fem av världens länder upp till FN:s rekommendation om att ge 0,7 procent av sin BNI till bistånd, varav Sverige är ett.

Mål 8 handlar om att öka samarbetet mellan rika och fattiga länder genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor. Det åttonde målet handlar alltså om de rika ländernas ansvar för millenniemålen.

Bistånd är dock bara ett sätt att snabba på utvecklingen i utvecklingsländerna. Biståndet har också relativt begränsade möjligheter att förändra de orättvisa strukturer som ligger till grund för mycket av fattigdomsproblemen.

Bara fem länder lever upp till FN:s biståndsmål

Flertalet givarländer ligger dessutom fortfarande långt under FN:s mål att ge 0,7 procent av sin BNI i bistånd. Snittet för biståndsgivarna 2013 var 0,3 procent av BNI.

År 2013 var det bara Danmark, Luxemburg, Norge, Storbritannien och Sverige som nådde eller överträffade målet. 2013 var de största givarländerna i pengar räknat USA, Storbritannien, Tyskland, Japan och Frankrike.

Biståndet har även minskat till de minst utvecklade länderna i världen. Endast 0,09 av biståndsgivarnas samlade BNI gick 2013 till dessa länder. 34 av världens 48 minst utvecklade länder ligger i Afrika.

För att påskynda utvecklingen till att nå millenniemålen behövs mer satsningar och resurser. Både i form av bistånd, privata investeringar och nationella satsningar.

Man ska dessutom komma ihåg att vi i västvärlden varje år spenderar långt mycket mer på exempelvis subventioner till vårt eget jordbruk, militära satsningar och tobak än vad vi satsar på bistånd.