Kolonialism/Imperialism

Kolonialism innebär att en stat tar över ett område som ligger utanför dess landsgränder. Poängen för den stat som koloniserar är att kontrollera och exploatera andra områden för att gynna sin egen stat. Kolonialismen grundlades under industriella revolutionen då militär och teknisk utveckling gjorde att de industrialiserade länderna enklare kunde erövra nya områden. De råvaror de växande industrierna krävde såg man till att skeppa från kolonierna. Man kan bland annat se kolonialismens funktioner i den s.k. triangelhandeln. Råvaror skeppades från Nordamerika till Europa, och man skeppade slavarbetare från Nordafrika till Nordamerika som bättre stod emot de hårda villkoren och sjukdomarna i de Nordamerikanska kolonierna.

triangelhandel.png

Kolonialismen utvecklades till att bli det som kallas för Imperialismen. Det handlade om en strävan från Europeiska länder om att bilda stora imperier med flertalet kolonier och utöka sina nationer till att innefatta främmande folkslag och nationer.

Även om imperialismen har existerat sedan långt tillbaka I tiden är det under 1800-talet som begreppet myntas. Som man kan se på kartorna nedan så koloniserar Europeiska länder i princip hela den resterande världen.

 

Det är framförallt 3 faktorer som lägger grund för Imperialismen:

Faktor 1: Den andra industriella revolutionen. Det var när den industriella revolutionen spreds utanför England och utvecklades. Helt plötsligt så uppstår det fabriker, banker och handel inom landet och mellan olika länder. Dessutom så förbättrades tekniken där man bland annat kan nämna uppfinnandes av stålet, spridandet av elen, förbränningsmotorn (vilken i sig krävde olja). Utöver detta så skapas dessutom aktiebolag vilket gjorde att fler företag bildades, fler var delaktiga i företag och fler personer fick ta del av företagens vinst. Det är därmed fler personer som har som intresse av att utöka nationens resurser och konkurrera på marknaden. En konsekvens av den andra industriella revolutionen var att Storbritannien inte längre var ensamma om att vara ett industriland med innovativa uppfinningar och därmed blev det en konkurrens på marknaden – en tävlan mellan de industrialiserade länderna. För att kunna konkurrera med de andra länderna behövdes både billig arbetskraft och billiga råvaror – det här kunde man få tag på i kolonierna.

2a industriella

Faktor 2: Nationalismens spridning. Ända sedan upplysningen och de nya idéerna kring hur man kan styra och organisera samhällen så har synen på samhället präglats av ett romantiskt skimmer. Eftersom samhällen kan organiseras på så många olika sätt, så är det förmodligen så att det samhälle man själv tillhör är det finaste och det bästa. I det samhället har alla en gemensam kultur, historia, religion och språk – tanken är att staten skall bevara detta. Det finns en gemenskap inom nationens gränser, denna tanke om samhället kallas nationalism.

En nation kan beskrivas som ett geografiskt område där de boende har gemensamt styre, lagar, ansvar och språk. Vanligt är också att det är liknande kultur, sociala normer, religion. Ju fler saker som är gemensamma, desto större nationskänsla. Nationalismen kan vidare delas upp i två inriktningar.

  • Nationalism typ 1 – den konservativa. Det kan handla om att arbeta aktivt för att folket i området ska få fler saker gemensamma eller att bevara det folk har gemensamt.
  • Nationalism typ 2 – Kan handla om att istället anse att alla medborgare har ett band till varandra, oavsett härstamning, religion, kultur etc. Det är medborgarskapet som är grunden för gemenskapen. I den här typen av nationalism finns en större öppenhet för nya influenser

Under tiden för imperialismen (1700-1800-talet) var de flesta nationalister enligt typ 1. Det här gjorde att de stater som bildades gjordes enligt den tanken, dessa kallas därmed nationalstater typ 1. Kännetecknande för en nationalstat typ 1 är att

  • De är Centralstyrda eftersom man anser att det skulle vara svårare att få gemenskap med massa självstyrande, autonoma mindre områden.
  • Nationen (styret, folket) arbetar i olika grad för att det skall vara ett (1) språk, en etnicitet, en religion, en kultur, en gemensam historia, en tradition, en uppsättning normer

Idag är det vanligare med nationalstater av typ 2. Där just medborgarskapet är det avgörande för om man är en del av nationen eller inte. Exempel på länder som är nationalstater typ 2 är t.ex. Sverige. Det är medborgarskapet som avgör om du är svensk eller inte, vilken religion du tillhör, vilket språk du talar o.s.v. är inte avgörande. Även om många länder är nationalstater typ 2 så kan det fortfarande finnas människor inom staterna som har tankar enligt nationalism typ 1.

Faktor 3: Socialdarwinismen

Även om de nationalistiska tankarna var starka under 1800-talet så innebar det inte att man behövde konkurrera ut de andra länderna. Den nya teorin om socialdarwinismen blir dock den tredje faktorn som leder till just den konkurrensen.

darwinCharles Darwin (1809-1882) var en engelsk vetenskapsman som lanserade evolutionsteorin. Vad han observerade var att individer inom en art skiljer sig från varandra. Det finns en variation. Han lade också märke till att det föds fler individer än vad som överlever till vuxen ålder. Vissa individer dör på grund av sjukdomar, vissa äts upp av rovdjur, vissa kan inte konkurrera med andra om födan.

De individer som är bäst anpassade till en viss livsmiljö överlever och kan fortplanta sig. Om de bra egenskaperna är ärftliga, förs de vidare till avkomman. Så småningom blir dessa egenskaper dominerande inom arten. Den processen kallas för evolution. Darwin lade inte någon värdering i evolutionen. Ett exempel är isbjörnar som är väl lämpade för att överleva på antarktis, men som skulle ha väldigt svårt att överleva bland Grizzlybjörnar i Alaska. Därmed inte sagt att någon av björnarna är bättre än de andra, de är helt enkelt olika. Se bild för exempel:skalbaggeevo

Vad socialdarwinismen gjorde var att den tolkade evolutionsläran till att innefatta även människor och dessutom att den innebar att man inte borde skydda svaga individer i samhället för att människorasen skulle utvecklas och bli bättre. Det här var inte en tolkning som Darwin stödde över huvudtaget. afrikasvält.jpg

Socialdarwinisterna gick olika långt i tanken om att inte skydda svaga människor för att låta evolutionen ha sin gång.

  • Socialdarwinism typ 1 (passiv socialdarwinism). Fattigdom och krig har en funktion att fylla; den rensar samhället från svaga individer och hindrar dessa att föra sina dåliga gener vidare, rensningen sköter alltså sig själv, hindra den inte! Vid svältkatastrofer och liknande skall man inte skicka stöd.
  • Socialdarwinism typ 2, att man AKTIVT borde rensa ut de människor som anses mindre anpassade/svaga. (aktiv socialdarwinism)
  • Socialdarwinism typ 3 du ska AKTIVT tvinga ”lägre” utvecklade människor att utvecklas, för deras eget bästa! Säger inte att man som i typ 2 skall avrätta människor, utan ett exempel kan vara att människor skall byta religion, språk o.s.v. för att likna det som nationalisterna ansåg vara ”den bästa nationen”.

De här 3 faktorerna samspelar alltså genom att den andra industriella revolutionen skapar tävlan på marknaden: konkurrens. Nationalismen skapar tävlan länder emellan för de vill visa att deras folk, kultur, historia, tradition osv är överlägsen resten av världens eftersom socialdarwinismen säger att de bäst lämpade är de som skall ta över.

För att bevisa att ens egen nation är den bästa så strävar nationalstaterna om att få mest, bäst och billigast råvaror och därmed få flest köpare och säljare i ditt land. För att kunna få tag på billiga och bra råvaror så  erövrar man landområden rika på resurser, där befolkningen ändå är fattig/låg utvecklingsgrad (och då enligt socialdarwinismen mindre värda eftersom de saktar ner mänsklighetens evolution) så kan du ju ta resurserna där och utnyttja befolkningen till arbetskraft.

Det här leder så småningom till en kolonihets. Där det blir en tävlan om vem som har rätt till de få outnyttjade icke koloniserade landområden som finns kvar. Kolonier har tagits sedan 1500-talet, men under imperialismen så vidareutvecklas tanken till att kolonierna är som företag som skall ge vinst och lösa de problem som uppstått i de industrialiserade länderna. Imperialismen är därmed född.

Några förutsättningar för att imperialismen kunde ske var som sagt industrialiseringen. Den medförde att de industrialiserade länderna hade överlägsna vapen och dessutom välutvecklade transporter. Det gjorde att de hade ett militärt övertag gentemot de länder de koloniserade.

Det skedde dessutom en medicinsk utveckling, där framförallt upptäckten av Kinin var en stor faktor. När kinin kan tas från de sydamerikanske kolonierna så har man en medicin som hjälper mot effekterna av malaria. Malaria har tidigare varit ett stort hinder för européerna i deras försök att kolonisera Afrika. Nu startar en kapplöpning om att kolonisera även dessa länder.

Eftersom det är ett imperialistiskt synsätt så mäter man framgången i hur mycket pengar man har. Är du framgångsrik (har mycket pengar) är du mer livsduglig och då har du alltså större ”rätt” att leva. Om man istället misslyckats är det ”naturligt” att gå under.

Några exempel på hur socialdarwinismen tog sig uttryck under imperialismen.

 

  • Social darwinism typ 2

stympningBelgiska kungen Leopold II ber under Berlinkongressen 1885 att få ta över staten Kongo. Han säger att han skall demokratisera landet men det leder istället till ett av de värsta folkmorden någonsin. Landets befolkning halveras på 13år. Över 10 miljoner tros ha dödats. De som tvingas arbeta i kolonierna torteras och stympas. Det Leopold II främst vill är att få tag i Elfenben som är värdefullt och naturgummi som kan säljas och användas i de växande industrierna.

 

 

  • Socialdarwinism typ 3

Storbritannien koloniserar enligt den här inställningen. Bland annat skriver författaren Rudyard Kipling en dikt som tar upp vad han kallar ”den vite mannens börda”. Den vite mannens börda är den ”tyngd” som européerna har i att försöka utbilda, förbättra och hjälpa de ”lägre” utvecklade människorna. Att de industrialiserade länderna så lätt tintinkunde ta över och kolonisera de övriga länderna pågrund av sin militära överlägsenhet ses som många av länderna som ett bevis på att socialdarwinismen stämmer. Den människosynen speglas även i litteraturen där européerna framställs som mer vetande, mer utvecklade och förfinade.

Imperialismen förändrar hur världen såg ut på ett oerhört sätt. Än idag kan vi se spår av imperialismen.

English_imperialism_octopus

För de koloniserade länderna blev några av följderna att:

  • De förlorade sitt självbestämmande. De skulle lyda under imperiemaktens lagar, vanligtvis också följa imperiemaktens religion, dela deras värderingar o.s.v.
  • Koloniernas ekonomi anpassades till moderlandets behov. Länderna exploateras fullständigt. Naturresurserna skeppas ut från landet för att säljas eller användas i industrier. Handelsavtal som enbart gynnar imperiemakterna upprättas (ofta under tvång). Det här är en stor grund till den uppdelning vi kan se mellan i-länder och u-länder.
  • poliskoloniDelar av lokalbefolkningen rekryterades som soldater för att upprätthålla ordningen.
    Vissa grupper tjänade alltså på att samarbeta med kolonialmakten, men kom att avskys av den övriga befolkningen. Detta leder till stora inre motsättningar och det pågår fortfarande inbördeskrig i före detta koloniserade länder på grund av detta.

 

  • De koloniserade folken tog till sig den europeiska vetenskapen, rättighetstänkandet och nationalismen, och vände så småningom dessa idéer mot imperiemakterna. Så även om nationalismen är en stor faktor till att imperialismen föds så är det också en orsak till dess förfall. I och med att nationalistiska tankar sprids även till de koloniserade länderna så planteras frön till det som kommer att bli en frihetskamp för att få vara självbestämmande. Många länder reser sig mot kolonialmakterna och kräver att få vara självbestämmande återigen, ofta med stöd i nationalistiska tankar. Antiimperialismo_caracas.jpg
  • Imperiemakterna fick mer pengar. Men dessa gick inte till staten, kostnaderna för övervakning och administration gjorde att de vinster som staten gjorde blev praktiskt taget noll. Däremot så tjänade företag (som fler är inblandade i eftersom aktiehandeln har tagit fart) och enskilda individer väldigt mycket på imperialismen. Något som är gynnsamt för staterna är att imperialismen håller igång industrierna och deras expansion. Det behövs mycket råvaror för att kunna fortsätta driva industrierna och det behövs dessutom en marknad att handlar och sälja med. Dessa industrier ser också till att arbetslösheten hålls nere i imperiemakterna
  • Det leder också till en större konfliktbenägenhet mellan stormakterna. Flertalet gånger är det nära att regelrätta krig utbryter mellan imperiemakterna över vem som skall ha kontroll över olika territorier. Ett av de mer kända exemplen är den konflikt kring de nordamerikanska kolonierna som senare blir upptakten till Amerikanska revolutionen. Den här grogrunden för konflikt och krig eldas på av att de politiska ledarna tänker i socialdarwinistiska banor.
  • Krig börjar ses som oundvikligt och till och med bra för att rensa ut svaga nationer/människor/kulturer så att mänskliga rasen skall utvecklas ännu mer och bli ännu bättre! Eftersom de krig som de europeiska stormakterna har deltagit i  har varit mot militärtekniskt underlägsna nationer är nationerna övertygade om att de är oövervinneliga. Vilket så småningom kommer att leda till det första världskriget (1914-1918)