Jämlikhet och rättvisa

Jämställdhet mellan könen inom sociala, politiska och ekonomiska sfärer är en grundläggande förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Fattigdom har en stark genusdimension och kvinnor hör ofta till de mest utsatta i samhälletDetta kallas för intersektionalitet. Det är alltså när olika faktorer samverkar och gör att individer drabbas ännu hårdare. Olika former av diskriminering läggs på varandra och resultatet blir en väldigt svår situation för individen. Intersektionalitet som begrepp myntades av Kimberly Crenshaw. Hon motsatte sig forskning och stöd som var riktat till ”kvinnor” eftersom hon ansåg att kvinnor inte kan ses som en homogen grupp. En högutbildad kvinna utan handikapp i 30-årsåldern ställs inför andra utmaningar än vad en lågutbildad kvinna med handikapp i 60-årsåldern gör. Speciellt om man dessutom tar  etnicitet och minoritetsförtryck med i beräkningen.

Varje år presenterar World Economic Forum en rapport som mäter jämställdheten i olika länder. 2015 års rapport kan du hitta som videoklipp här

Studera FNs Gender Inequality Index (GII hittas på s 224) för att se på några av de orättvisor som kartlagts i världen.

Ett exempel på hur den här typen av ojämlikhet tar sig uttryck att kvinnor, trots att de ofta är en majoritet av befolkningen, lämnas helt utanför politiken. Så är det bland annat i Afghanistan och Pakistan. Enligt FN så är det ett måste att stärka kvinnors sociala, ekonomiska och politiska situation för att kunna bygga starka demokratier. Det finns också ett tydligt samband mellan jämlikhet och demokrati, och därmed byggandet av fred och utveckling. För fattiga och marginaliserade grupper saknas ofta sjukvård, utbildning och rent vatten. Genom att dessa grupper organiserar sig har de lättare att utkräva sina rättigheter.2013_Gender_gap_index_world_map,_Gender_Inequality_Distribution

Detta blir särskilt tydligt i situationer av konflikt och olika former av förtryck såsom i Afghanistan, Palestina och Kurdistan. Afghanistan rankas enligt GII som ett av de minst jämställda länderna i världen (149:e plats av 151 GII 0,7). Globalt sett så ligger GII på 0,45 vilket motsvarar 45 procents förlust gentemot potentiell mänsklig utveckling, alltså att vår utveckling bromsas av att inte alla får samma möjligheter att bidra till den. Afghanistan rankades i detta index som ett av de minst jämställda länderna i världen (149:e plats av 151, GII 0,705).

Tittar man på Asien där 60% av världens befolkning bor så är trots den snabba ekonomiska utvecklingen i delar av regionen ännu två tredjedelar av världens fattiga bosatta Asien. Fattigdom har en stark genusdimension och kvinnor tillhör de mest utsatta i samhället. Kvinnor som tillhör etniska eller religiösa minoriteter eller ursprungsfolk är särskilt utsatta, även i de mest utvecklade länderna. Enligt UN Women visar studier att en högre kvinnlig parlamentarisk representation generellt sett leder till starkare fokus på frågor som rör kvinnors situation, vilket är en av många anledningar till varför kvinnligt politiskt deltagande är fundamentalt för jämställdhet.kvinnorparlament.jpg

Vikten av politiskt deltagande understryks även av att kvinnlig parlamentarisk representation valts ut som en indikator till det tredje milleniemålet, att främja jämställdhet och förbättra kvinnors ställning. Redan vid Peking-konferensen satte man upp ett mål på 30 procents representation. Trots att kvinnlig parlamentarisk representation har fördubblats i tre av fem asiatiska subregioner mellan 1995 och 2014 är man fortfarande långt ifrån målet.

Utrikesdepartementet skriver i 2013 års rapport om Mänskliga rättigheter i Afghanistan att ”Det förekommer att kvinnliga brottsoffer själva anhålls och åtalas när de försöker anmäla brott, inte minst sexualbrott. De fall som avgörs i det informella rättssystemet, vilket bygger på en blandning av lokala sedvanor, stamrättsskipning och sharialagstiftning… innebär ofta kränkningar av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet för kvinnor. Kvinnor och flickor används i förekommande fall som bytesvara… mellan stammar och familjer för att lösa en konflikt eller skipa rättvisa efter ett brott.”

Taliban_beating_woman_in_public_RAWA

 

Sverige som ofta omnämns som ”världens mest jämställda land” kan även det synas i sömmarna. För bara 100 år sedan i Sverige kunde inte hälften av befolkningen rösta i riksdagsvalet. Först 1921 infördes rösträtt för kvinnor i Sverige. Först 1979 förbjuds aga i hemmet (att det var tillåtet att slå sina barn). Mycket av de rättvisor vi nu tar för självklara är i själva verket ganska nya.

 

Tyvärr finns det kvar en massa orättvisor, sett till jämställdhet så brukar Sverige ofta anses som ett jämställt land men ändå så visar Statistiska Centralbyråns undersökningar att så inte är fallet. Målet i Sverige är att uppnå ett stadium av ”När kvinnor och män delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett mer rättvist och demokratiskt samhälle” (enligt regeringens jämställdhetspolitik). Man vill ”skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma medel och möjlighet att påverka sin livssituation”.vektormänniskor

Något som visar att Sverige inte är där ännu tas upp av SCB. Bland annat kan man se att:

  1. Kvinnor tar ut 76% av föräldradagarna
  2. Kvinnor tjänar 7% mindre än män
  3. Kvinnor har endast 12% av aktiebolags styrelseordförandeposter
  4. Kvinnor städar i snitt 35 minuter per dag, män 20.
  5. Kvinnor lagar mat 46 minuter per dag, män 26.
  6. Endast 68% av kvinnor arbetar heltid, motsvarande siffra för män är 90%.

Ett annat problem är t.ex. Segregation, skillnader mellan hur invandrade och infödda svenskar bor, höginkomsttagare och låginkomsttagare. Varför det här är ett problem kan man se i undersökningar kring förväntad medellivslängd där det i områden i Malmö kan skilja 7 år i förväntad livslängd.

I Danderyd i Stockholm är förväntad medellivslängd 83,5 år medan det i Vårby gård endast är 79,5 år. Flera års skillnad. Lägger man dessutom till utbildningsnivå så växer det här gapet ännu mer. En högutbildad person i Danderyd förväntas leva 18 år längre än en lågutbildad i Vårby gård. Du kan se fler skillnader i den fullständiga rapporten här

Orättvisor i ett samhälle tenderar som sagt att slå hårdare mot vissa grupper. Om kvinnor endast får deltidsarbete så kommer det att slå hårdare mot de som tjänar mindre. 70% av en lön på 20.000 är mindre än 70% av en lön på 35.000.

Ett annat exempel kan vara vid arbetssökande. En person med ett utländskt namn har svårare att få arbete i Sverige. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har gjort en undersökning som visar bland annat att den som har ett arabiskt klingande namn har 50 procents mindre chans att få komma på jobb­intervju jämfört med en person med ett svenskt klingande namn. Detta trots att personerna har samma kompetens. Om du dessutom är kvinna är det än svårare. TCO har tagit fram statistik som visar att var fjärde kvinnlig tjänsteman bara får ett tillfälligt jobb medan motsvarande siffra bland männen är var tionde. Kombinerar man dessa två faktorer så blir resultatet att om du är kvinna med utländskt klingande namn kommer du att ha det väldigt tufft att slå dig in på arbetsmarknaden.jobbchans