Geografiska orättvisor

Fattigdomen i världen beror inte i första hand på brist av resurser utan på fördelningen av dessa. För vänsterpartier globalt handlar arbetet huvudsakligen om att hitta principer för en mer rättvis fördelning av jordens resurser och hur man på ett hållbart sätt kan hantera dessa.

Alla människor har behov. Vissa behov är livsviktiga och kallas primära behov. Andra är inte nödvändiga för att överleva men är viktiga för välmåendet. Dessa kallas sekundära behov. De sekundära behoven uppstår först när de primära är uppfyllda. Även om de inte är livsnödvändiga så är de viktiga för vårt psykiska välmående.

Dessa behov försökte en psykolog som hette Abraham Maslow rangordna. Resultatet blev Maslows behovspyramid, eller behovstrappa som det ibland kallas.mazlowtrappa

Dessa behov tillfredsställer vi med hjälp av jordens resurser. Men i och med att resurserna är ojämnt fördelade över jorden så är möjligheterna för oss att tillfredsställa våra behov väldigt olika. Kort sagt – var vi bor avgör vilka möjligheter vi har.

Jordens resurser kan delas upp i två större kategorier: Inre och Yttre förutsättningar.

De yttre förutsättningar är allt det som finns på jorden som inte är skapat av människor. Vanligtvis kallas detta för naturresurser och det är sådana saker som vattentillgång, odlingsbar mark, naturligt skydd, klimat, djur, metaller o.s.v.

De inre förutsättningarna är allt det som är skapat av människor som har påverkan på ditt liv. Det är sådana saker som industrier, styrelseskick, handel, ekonomi, kommunikation, utbildning o.s.v.

Om människor har möjlighet så kommer de här förutsättningarna att påverka var människor väljer att bosätta sig. De inre och yttre förutsättningarna som lockar folk till att bosätta sig på en plats kallas för Pull-faktorer.

De inre och yttre förutsättningarna som avskräcker folk från att bosätta sig på den platsen kallas för Push-faktorer.

Ett exempel på hur dessa faktorer har påverkat befolkningen kan ses tydligt på den här kartan:OWbM90Q.jpgFör 5000 år sedan när alla jobbade med de primära näringarna, t.ex. jordbruk, fiske, boskapsskötsel så var man tvungen att bosätta sig på platser med goda yttre förutsättningar. Numer så arbetar ungefär hälften av jordens länder med sekundära näringar, alltså näringar baserade på de inre förutsättningarna. Exempel på det är tjänster, service, handel, banker, skolor, teknikutveckling etc. När länders ekonomi är baserade på sekundära näringar behöver de inte ha lika goda yttre förutsättningar och är landet dessutom rikt kan de använda sig av andra lösningar på problem med yttre förutsättningar. Ett exempel på det är att importera vatten, bygga vattenreningsfabriker, bygga skydd mot jordbävningar etc. Det här kräver dock att landet har en god ekonomi.

Här kan du se hur länders BNP (bruttonationalprodukt) är uppdelad enligt sektorerna – Agrikultur (jordbruk), Industri, och Service. Grönt: Jordbruk. Rött: Industri. Blått: Service.gdpsector

 

Eftersom inte alla har möjlighet att välja var de skall bo kan man fråga sig vilket land som är bäst att bo i. Först och främst får man fundera på vad som skall vara bäst. Är det de yttre förutsättningarna? Att man har bra naturresurser? Är det ekonomin? Att landet är rikt? Är det att människors rättigheter uppfylls i så hög grad som det är möjligt? Ju bättre vi får våra behov uppfyllda – desto högre välfärd brukar man säga att landet har.

Hur bra välfärden är beror på vilka behov man mäter. 3 olika mätsystem för att försöka undersöka ett lands välfärd är:

  1. BruttoNationalProdukt, BNP:
  • Det totala värdet som skapas i ett land under ett år. Det mäter alltså hur ”rikt” landet är. Men, bara för att BNP är högt betyder det inte att pengarna läggs på de primära behoven för människor. Det kan vara en skev fördelning av pengarna, och det säger ingenting om huruvida de sekundära behoven uppfylls.

2. Human Development Index, HDI:

  • Förutom BNP så mäter HDI även landets generella utbildningsnivå och förväntade livslängd. Tanken är att man därmed bättre skall se hur pengarna fördelas i landet, om de verkligen läggs på de primära behoven (överlevnad) och även om det finns möjlighet för att uppfylla även de sekundära behoven.

3. Social Progress Index, SPI:

  • Utökat HDI med drygt 40 extra kategorier såsom hälsa, jämställdhet, miljö, inkomstfördelning, sysselsättning, försvarsbudget, vattentillgång o.s.v.

Beroende på hur man väljer att mäta välfärd kommer man att få olika resultat. Vissa av länderna kommer dock att hamna väldigt långt ner oavsett vilket mätinstrument man väljer att använda, det är dessa länder som är i störst behov av bistånd.

Grovt sett brukar man dela upp världen i I-länder och U-länder.

I-land står för ett Industriland. För att vara ett i-land måste landet ha heller ha haft industrier som förädlar råvaror och massproducerar. I och med det behöver människor i landet inte vara självförsörjande. Det här leder till ett antal faktorer:

Ökad livslängd, och därmed befolkningsökning.

Högre utbildningsnivå

Högre teknisk utveckling

Tydlig klassindelning med bildandet av en arbetarklass.

Landets rikedom leder i sin tur till en övergång från industrisamhälle till tjänste- och servicesamhällen. När industrierna inte längre har samma behov av arbetare men det fortfarande finns pengar i ett samhälle kommer mängden arbetare i fabrikerna att minska och dessa kommer istället att arbeta med tjänster och service (lärare, handelsanställda, städare, banktjänstemän, jurister, sjukvårdare, kort sagt alla som inte arbetar med jordbruk eller i fabriker med att producera varor.

Ett u-land står för ett utvecklingsland. Vad som kännetecknar ett u-land är att landet inte har eller håller på att utveckla industrier. De faktorer det leder till är:

Högre grad av självförsörjning.

Högre utsatthet

Lägre utbildningsnivå

Lägre teknisk utveckling

Lägre medellivslängd.

Här kan ni se en kartbild över länders utvecklingsgrad, jämför gärna med BNP per sektor

utveckling

 

 

 

Titta även på världskartan graderad enligt HDI (blått är högt, rött är lågt)

HDI.png

Den här kartan visar vilka länder i världen som varit kolonier. De som är ljusgrå blev självständiga tidigt/behandlades bättre av kolonisatörerna än de som är mörkgrå.kolonier

Kan man se något samband?

En teori på varför U-länderna är fast i fattigdom lanserades av:

Andre Gunder Frank 

Han vidareutvecklade något som kallas för beroendeteorin. Den visar på  att rika länder hämtar sin rikedom från fattiga länder vilket gör att de fattiga får svårt att utvecklas. För att komma från det här behöver de fattiga u-länderna därför bryta detta mönster och börja handla mer med varandra.franks

Fattigdom handlar om att de grundläggande behoven inte kan tillfredsställas. Vanligt är att det inte heller finns några grundläggande lika rättigheter för fattiga. Det är alltså motsatsen till välstånd och välfärd. Hur lever man då om man är fattig?

Här är några kartor som illustrerar några av effekterna av att leva i fattigdom:

Tillgång till internet

Tillgång till internet

Eltillgång

Eltillgång

Vattentillgång

Vattentillgång

Fredlig tillvaro

Fredlig tillvaro

Slaveri (trafficking och dylikt)

Slaveri (trafficking och dylikt)

Det är viktigt att inte dra alla länder över en kam. Det är enkelt att prata om U-länder och inte specificera det mer än så. Hans Rosling visar dock på vikten av att inte göra det så enkelt. Titta här:

Varför finns det då fattigdom?

Jämför fattigdomskartan med I/U-landskartan:

Andel människor som lever för under 2USD/dag

Fattigdomen i världen beror inte i första hand på brist av resurser utan på fördelningen av dessa.